Handel i cirkulära städer: styrning av cirkulära logistiknoder och offentligprivat samverkan

Projektnamn:  Handel i cirkulära städer: styrning av cirkulära logistiknoder och offentlig
privat samverkan

Projektledare: Docent och Lektor Joakim Kembro

Övriga projektdeltagare: Doktor Ebba Eriksson Ahre och doktorand Monica Mora Chaves.

Anslagsförvaltare: Institutionen för industri- och maskinvetenskaper, LTH, Lunds universitet

Beviljat anslag: 2 456 324 kr

Löptid: 1 sep 2026 – 1 mars 2029 (2,5 år)

Sammanfattning av projektet:

Omställningen till cirkulär ekonomi kräver mer än enskilda företagsinitiativ. Den förutsätter
utveckling av cirkulära städer, ekosystem där kommuner, handelsföretag, ideella
organisationer och medborgare samverkar för att möjliggöra cirkulära flöden. I cirkulära
städer utgör så kallade cirkulära logistiknoder (t.ex. butiker, second hand-gallerior,
reparationscaféer, återbrukscentraler och uthyrningsorganisationer) den fysiska och
organisatoriska infrastrukturen som gör det möjligt att hålla produkter i omlopp. Sådana
lokala cirkulära system blir allt viktigare i ett världsläge präglat av geopolitisk osäkerhet och
störningar i globala försörjningskedjor. De minskar beroendet av långa internationella
materialflöden och bidrar till både ökad resiliens och miljömässig hållbarhet. Trots detta
saknas i stor utsträckning empirisk forskning om hur cirkulära logistiknoder växer fram,
konfigureras och koordineras i praktiken.

Det här projektet är en påbyggnad på vår tidigare studie om butikens roll som cirkulär
logistiknod, finansierad av Hakon Swenson stiftelsen 2023–2026. Medan den föregående
studien fokuserade på enskilda handelsföretag och deras cirkulära omställning, tar vi nu ett
steg vidare och undersöker hur hela stadsekosystem av cirkulära logistiknoder byggs, styrs
och skalas upp. Projektet genomförs i nära samarbete med aktörer så som kommunala
bolag, stadsplanerare, ideella organisationer, sociala företag, teknologiutvecklare och
tjänsteleverantörer. Genom en kombination av intervjustudier och en fördjupande
fallstudie genererar projektet ny kunskap om vilka styrningsstrukturer och
samverkansformer som driver respektive hämmar cirkulära flöden i städer. Resultaten ger
konkret vägledning för en stor mängd aktörer som arbetar med cirkulär omställning, och
bidrar till en mer hållbar konsumtion i samhället i stort.