Projektnamn: Effekten av lokala samverkansprogram på brottslighet, företagsklimat och platsens attraktivitet i utsatta storstadsområden

Projektledare: Oana Mihaescu, Forskningschef, Handelns Forskningsinstitut 

Övriga projektdeltagare:  Özge Öner, Docent, Lektor, University of Cambridge; Niklas Elert, Fil. Dr.,
Forskare, Handelns Forskningsinstitut

Anslagsförvaltare: Handelns Forskningsinstitut

Beviljat anslag: 2 762 835kr

Löptid: 2023-07-01 till 2026-06-30 

​ 

Sammanfattning av projektet: ​ 

Samverkansprogram framhålls i den allmänna debatten som ett sätt att lyfta utsatta områden.
Sådana program fokuserar ofta på att tillhandahålla tjänster såsom rengöring och underhåll av
offentliga miljöer, att göra miljöerna inkluderande och trygga, organisera aktiviteter och event
samt öka närvaron av poliser och ordningsvakter. Det saknas dock vetenskaplig evidens kring
samverkansprogrammens effekter i de utsatta områden där de införts. Syftet med
forskningsprojektet är att fylla denna kunskapslucka och undersöka effekterna av lokala
samverkansprogram på utvecklingen i svenska stadsdelar som definieras som utsatta.

Vi vill utvärdera om samverkansprogrammen har förbättrat stadsdelarnas situation genom att
minska brottsligheten, öka platsens attraktivitet, och förbättra företagsklimatet. En
helhetsbedömning där dessa utfall beaktas samtidigt är viktig eftersom de är nära
sammanlänkade. Detta sätter också fingret på handelssektorns roll för att samverkansprogram
ska få långsiktig bärkraft. Ifall det blir tryggare att bedriva affärer i utsatta områden skulle
inflödet av handlare och kunder kunna bli början på en god cirkel, som ytterligare förbättrar
områdets trygghet och attraktivitet.

För att genomföra projektet kombinerar vi kvantitativ och kvalitativ analys i tre steg. Steg 1 är
en översikt av de utsatta områdena, med fokus på utvecklingen av brottslighet, fastighetsvärden
och företagsklimatet över tid. Steg 2 innehåller en kvantitativ analys av hur
samverkansprogrammen i de utsatta områdena påverkat våra utfallsvariabler jämfört med en
kontrollgrupp av områden som liknar områdena som fått samverkansprogram. I Steg 3 gör vi
en kvalitativ jämförande analys och utför även enkäter med berörda grupper i de analyserade
områdena, för att bättre förstå orsakssambanden och hur den upplevda tryggheten i områdena
påverkats.

Genom att fylla de betydande kunskapsluckor som finns kring samverkansprogrammens
effekter kan forskningsprojektet hjälpa beslutsfattare att förstå utvecklingen i utsatta områden,
hur effektiva samverkansprogrammen varit, samt vad människor som lever och verkar i
områdena tycker. Vår förhoppning är att under projektets gång hitta framgångsrika exempel
som kan ligga till grund för utvecklingsarbete i andra utsatta områden.